Alla inlägg av annsofielundin

Om ätstörningar – ny kunskap och ökad medvetenhet

 

 

Karolinska Institutet och Stockholms centrum för ätstörningar bjuder in till en eftermiddag om ätstörningar. Vi välkomnar allmänheten, studenter, personal inom vård och skola, forskare, föreningar, drabbade och närstående  – för att skapa en dialog och ett kunskapsutbyte kring ätstörningar. läs mer på:

http://ki.se/forskning/kalender/om-atstorningar-ny-kunskap-och-okad-medvetenhet

Avslutningsmöte för ANGI

angi-gruppbild-nr-3

Den 13 oktober samlades många av oss som jobbat med den svenska delen av ANGI-studien för att fira att målet att samla in 4000 blodprover i Sverige från personer med ätstörningar nu var uppnått.

Erfarenheter från data- och provinsamlingen diskuterades och analyser planerades. Nu närmast kommer DNA från blodproverna renas fram och skickas för analys på Broadinstitutet i Boston. Även cirkulerande ämnen i blodet såsom proteiner och metaboliter kommer att studeras, och detta kommer främst ske i laboratorier i Sverige.

Forskningsledarna; från vänster Paul Lichtenstein, Claes Norring, Laura Thornton, Anders Juréus, Cynthia Bulik, Andreas Birgegård och Mikael Landén.
Från vänster; Paul Lichtenstein, Claes Norring, Laura Thornton, Anders Juréus, Cynthia Bulik, Andreas Birgegård och Mikael Landén

Den biologiska datan kommer sedan analyseras tillsammans med information om olika miljöfaktorer som vi vet spelar stor roll för varför man drabbas av ätstörningar. Information om miljön fås från frågeformuläret som finns på denna hemsida samt från olika typer av nationella register.

Ställföreträdande direktör i ANGI, Dr. Laura Thornton, skär i fest-tårtan.

Det planeras även en fortsättning på ANGI som främst riktar sig till personer med andra ätstörningar än anorexia nervosa,

Denna studie kommer att kallas BEGIN. Mer information om detta kommer under våren.

Av: Anders Juréus
Foto: Karolinska Institutet

Över 4 000 insamlade – analysen kan påbörjas!

broad-skyllt

Nu har vi i ANGI  samlat in blodprover från 4187 fall och 4036 kontrollpersoner i ANGI-studien, och har därmed uppnått vårt mål med att samla in blodprov från 4 000 fall och kontroller I Sverige.

På Karolinska Institutets biobank har man renat fram DNA från samtliga medverkande och nästa steg blir leta efter skillnader i DNA mellan fall och kontroller. Denna så kallade genotypning sker på Broadinstitutet i Boston, (https://www.broadinstitute.org/). De anonymiserade DNA-proverna kommer att skickas frysta och planen är att ha allt på plats i Boston i oktober. På Broadinstitutet kommer proverna att analyseras tillsammans med de prover som samlats in i Australien, Danmark, Nya Zeeland och USA.

Totalt har över 13 000 fall samlats in i ANGI-studien, vilket gör den till den överlägset största genetiska studien av ätstörningar som har gjorts.

Man kan fortfarande gå in och göra enkäten på hemsidan, men för tillfället samlar vi inte in fler blodprov.

Av: Anders Juréus

 

Ny vinnare av surfplatta korad bland ANGI-deltagarna

Bild provtagningskit

 

ANGI lottar ut surfplattor bland sina deltagare i studien. Tävlingsmomentet består i att berätta om varför man vill vara med i studien. Nu har den senaste vinnaren dragits, och så här löd dennes motivering:

“Jag blev tillfrågad att vara med i ANGI-studien då jag tidigare varit sjuk i anorexi. Det enda jag behövde göra för att delta i studien var att gå till min vårdcentral och ta ett blodprov som sedan skickades till Karolinska Institutet. Jag tänkte att SJÄLVKLART vill jag vara med och hjälpa forskningen framåt så att man kanske kan förutse och förhindra att fler får denna hemska sjukdom. Jag lämnade blodprovet, gick på 5 min ungefär sedan var det klart! Ganska snart efter så fick jag en biobiljett hemskickad till mig som tack för att jag deltog i studien, vilket var en glad överraskning! Några veckor efter det blev jag uppringd av Jessica som är ansvarig sjuksköterska för ANGI-studien. Hon berättade att jag vunnit en surfplatta genom mitt deltagande! Jag hade helt missat att man ens kunde vinna något så blev verkligen en överraskning. Tänk att denna hemska sjukdom år senare skulle generera i något positivt! Ni som får chansen att delta i en forskningsstudie – gör det! Tänk att något så enkelt som ett blodprov kan ge så fantastiska resultat!”

Av: Ann-Sofie Lundin
Foto: Karolinska Institutet

ANGI-forskare i radio om anorexia

landen_mikael_foto_KIbulik_cynthia_0017_photo_KI

Kropp & Själ är ett hälsojournalistiskt radioprogram om livet, hälsan och vetenskapen. Programmet direktsänds direkt varje vecka i P1.

Tisdagen den 15 december medverkade ANGI-forskarna Mikael Landén och Cynthia Bulik i programmet och pratade om sin forskning och generna bakom anorexia.

Även Anna-Maria af Sandeberg, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och Stefanie Nold, Riksföreningen mot ätstörningar, deltog i programmet.

Lyssna direkt här:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647645?programid=1272

Av: Ann-Sofie Lundin
Foto: Karolinska Institutet

Inslag om ANGI i Aktuellt på SVT

Foto: SVT
Foto: SVT

Måndagen 12 oktober 2015 sändes ett tv-inslag om ANGI i SVT:s Aktuellt. Professor Cynthia Bulik, ledande forskare inom ätstörningar och ledare för amerikanska ANGI, intervjuades från Karolinska Institutet i Stockholm.

I tv-inslaget berättar hon att sjukdomen anorexia nervosa länge har varit missförstådd, och att det är viktigt för anhöriga att förstå mekanismerna bakom självsvälten.
– Att drabbas av anorexia är inte ett val man gör, det är en genetiskt betingad sjukdom. Vad få känner till är att det är den psykiatriska sjukdom som skördar flest liv. Fler dör av anorexia än av depression och schizofreni. Det är generna som laddar vapnet, men miljöfaktorer som klämmer till om avtryckaren.

Anorexia nervosa är en mycket allvarlig typ av ätstörning och de som drabbas har ofta en förvriden kroppsuppfattning och svälter sig själva, ibland till döds. Vid sidan av de medicinska komplikationerna som följer av extrem undernäring är självmord den vanligaste dödsorsaken bland patienterna. Många patienter får men för livet, som hjärtpåverkan. Det är också vanligt med organsvikt och blodförgiftning.

Sociala och biologiska orsaker

Länge trodde man att anorexia hade sociokulturella orsaker, som familjeproblem. Cynthia Bulik menar att sjukdomen, tills relativt nyligen, har varit missuppfattad.
– Man har trott att människor har valt den här sjukdomen för att man vill bli lika smal som modellerna inom skönhetsindustrin. Det stämmer inte alls. Anorexia är inte ett val. Genom tvillingstudier vet vi att anorexia är till hälften ärftligt. Det betyder alltså att 50 procent av risken att utveckla sjukdomen beror på genetiska faktorer, vilket är motsvarande siffra som gäller för andra psykiska sjukdomar som schizofreni eller bipolär sjukdom, säger Cynthia Bulik i intervjun med SVT.

Cynthia Bulik beskrivs av läkarexperter inom området som den som sitter på den absoluta spjutspetskunskapen i världen om anorexia.
Forsknigsstudien ANGI samlar forskare inom olika fält och i flera länder för att försöka undersöka sjukdomen med nya glasögon. Man vill ta reda på vilka gener som gör att vissa människor löper högre risk att utveckla sjukdomen än andra. I Sverige leds ANGI-projektet av professor Mikael Landén.

Rekordstort forskningsprojekt

Inom ANGI-studien ska man nu samla in blodprov från 13 000 kvinnor och män från Sverige, Danmark, USA, Australien och Nya Zeeland som har, eller har haft, anorexia, och jämföra dem med 13 000 blodprov från personer som aldrig haft sjukdomen.
– De flesta av oss mår dåligt när vi blir hungriga. Missar vi lunchen blir vi sura och irriterade, och får kanske huvudvärk. Men människor som är biologiskt benägna att få anorexia reagerar helt motsatt – deras kroppar reagerar paradoxalt. De är oroliga i grunden från början, och när de då börjar banta för första gången upptäcker de att kroppen känns lugnad. Och det är den känslan som drar in dem i den här utdragna självsvälten som är anorexia, säger Cynthia Bulik i intervjun.

– Än så länge har vi inga effektiva mediciner för att behandla den här sjukdomen, och det beror på att vi ännu inte förstår den bakomliggande biologin. Men den här studien kan hjälpa oss att knäcka den genetiska koden, så att vi kan vända de här patienternas paradoxala upplevelser av lugn när de svälter sig själva.
Internationell forskning visar att omkring 1-2 procent av flickor och kvinnor mellan 13 och 30 drabbas av sjukdomen, och siffran är densamma runt om i världen. Omkring 3-5 gånger så många har andra former av ätstörningar – det vill säga omkring 6-10 procent totalt. Mörkertalen är stora, störst bland pojkar och män troligtvis, men i Sverige uppskattar forskare att omkring 100.000 flickor och kvinnor i åldern 13-30 är drabbade av någon form av ätstörning, och omkring 15.000 pojkar och män. 2014 var 30 procent av alla som registrerades i det nationella kvalitetsregistret för ätstörningsvården under 18 år.
– Bara en av fyra blir helt friska från anorexia, och en av tio dör, så vi måste hitta sätt att bli mycket bättre på att behandla den här sjukdomen, säger Cynthia Bulik.

Se TV-inslaget här.

Fler artiklar relaterade till inslaget på SVT:

Hanna: Alla trodde att jag skullle dö

Experterna: Så kan du hjälpa den drabbade

Förändringar i hjärnan kan förklara anorexia

Av: Ann-Sofie Lundin
Foto: Karolinska Institutet, SVT

 

Forskarmöte på Stockholms Centrum för Ätstörningar

Bild AN biologiska mekanismer

I slutet av september 2015 träffade forskare från ANGI-studien andra forskningsgrupper som är kopplade till Karolinska Institutet på SCÄ  FoU (Stockholms Centrum för Ätstörningar) för att diskutera biologiska mekanismer kring tillfrisknandet i anorexia nervosa.

Vi vet idag väldigt lite om vad som händer i kroppen när en patient insjuknar och tillfrisknar i anorexia nervosa. Kunskapen om biologiska faktorer som kan predicera behandlingsutfall är också mycket ofullständig. Förstålse av biologin bakom ätstörningar är en av nyckelfaktorerna bakom förbättrade behandlingar.

På bilden ses forskarna Ulf Andersson, Anders Juréus, Mikael Landén, Karolin Lindberg, Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Per Roos, Cindy Bulik och Martin Schalling.

Av: Ann-Sofie Lundin

Uppstartsträff för ANGI-teamet

IMG_0597_cropped

1 september 2015 var det uppstartsträff  för hösten 2015 med ANGI-teamet på Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB).  Där diskuterades höstens aktiviteter; bland annat lanseringen av webbsajten ANGI.se och insamlingen på Stockholms Centrum för Ätstörningar, SCÄ.

Teamet passade också på att ta ett gruppfoto på den del av forskargruppen som finns här på MEB på Karolinska Institutet.

Här hittar du ANGI-sidan på Karolinska Institutets hemsida

Av: Ann-Sofie Lundin
Foto: Karolinska Institutet

 

 

UNC-delegation träffade ANGI-medarbetarna

UNC visit

En delegation från University of North Carolina (UNC) i USA besökte Karolinska Institutet i augusti 2015. UNC är ett av de universitet som medverkar i ANGI-studien och som samordnar insamlingen av prover i USA.

Delegationen träffade sina svenska medarbetare i ANGI-projektet och ANGI-forskaren Cynthia Bulik, som är stationerad på båda universiteten, stod som värd för besöket.

Av: Anders Juréus
Foto: Karolinska Institutet

 

ANGI påbörjar nytt samarbete med Lifegene

 

 

Logga lifegene

 

ANGI har startat ett samarbete med LifeGene för utbyte av bilogiska och miljömässiga data för att försöka förstå varför vissa personer får en ätstörning.

Life Gene är ett projekt som syftar till att ge kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. LifeGene koordineras precis som ANGI från Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) på Karolinska Institutet.

Av: Anders Juréus